angi

känns som att man alltid är påväg någonstans, jag blir så trött på mig själv över att jag tycker att allt är så tråkigt, känns ibland som att tiden står stilla. Men när jag tänker efter kanske det bara är jag som står stilla. Men jag är iofs också på väg. Folk drar utomlands eller till andra städer och jobbar, tar studenten, letar jobb, familj, ny kille, ny tjej, lägenheter, hus. Allt ändras, sakta men säkert. Och jag skulle väl tippa på att jag är i den där åldern när saker och ting börjar hända. Vissa börjar stadga sig, skaffar familj, andra drar iväg och lever ett annat liv.. Hoppas jag hänger med i svängarna bara, för just nu vet jag inte vart jag är på väg eller vart jag vill vara på väg.